Heej!
Skrev jue i förra inlägget att jag skulle förklara vad jag lyckades med igår..

Vi har OS i skolan som sagt, och det var en stafett som 5 stycken skulle deltaga i.
Då vi trodde man skulle "dela upp" sträckan så passade de mig rätt bra. Dock så skulle alla 5 springa allt tillsammans (2,3km). Då jag inte sprungit på as länge och vi kutade så var jag död efter halva varvet ungefär.
Då var jag jätteyr och allt snurrade, envis som jag är förtsatte jag springa en bit till.
Tills det inte gick mer helt enkelt!
Jag kolLapsa och vart liggande i kanten av spåret.
Jag trodde själv att jag svimma, jag har aldrig svimmat förut så jag visste inte riktigt hur det var..
Men jag var lite medveten hela tiden = jag svimmade inte.
Vart upphämtad av mina bästa kompisar, som var jätteoroliga såklart!
Sen vart jag bortskämd med glass och strips haha!

Jag trodde hela tidena att jag svimma ända fram tills jag berättade det här för pappa!
Då jag faktiskt har hjärtfel(Hjärtat slår ohjämt) så var han helt säker på att det var det.
Han har själv hjärtfel och har blivit oppererad 9ggr och har pacemaker(Stavning?!) så vet han själv hur det är!
Så jag svimmade inte, hjärtat vart typ överbelastat..
Jag hade mycket heldre fått höra att jag svimmade!

I vilket fall är jag väl bättre idag, trött och slut men har inte kollapsat än ;)

Hur jag igentlige lyckas med detta??
Förra året på OS sträckte jag ledbandet på luftgitarren, så jag skulle enligt doktorn hoppa på kryckor i 2 veckor..
(Nu sket jag i kryckorna men men..)

Smartskalle!